Vigseln var nog det som både jag och Maken var mest nervösa för. Innan allt skulle börja var vi "gömda" i sakristian under själva kyrksalen. Vi kom dit i rätt god tid och hade alldeles för mycket tid på oss att bli ordentligt nervösa. Vi hörde hur våra gäster gick ovanför och började fylla salen.
 |
| Vi kommer in i kyrkan. Denna bild har min kusin tagit, inte fotografen. Lånar den från facebook... |
Vi valde att komma in tillsammans och inte att min Pappa skulle ge bort mig (dessutom påstår han att han inte i jämlikhetens moderna tider skulle gått med på det heller...). Och nu i efterhand är jag mer än nöjd med valet. Det var väldigt roligt att vara förväntansfulla och nervösa tillsammans. Härligt att gå sida vid sida och hålla varandra hårt i handen.
 |
| Mina fina brudfrämmor. Lillasyster Amanda ser visserligen lite uttråkad ut.. |
Själva vigseln gick helt strålande. Prästen, Emma Audas, var precis så bra som jag hade hoppats. Hon talade naturligt, personligt och vackert. Inte alltför högtravande och flummigt bibelsnack som det ibland kan bli. Utan verkligt om vad kärlek är och hur vi skall bli lyckliga tillsammans. Efter att vi sagt ja (för Maken tog det väääldigt lång stund att säga ja, hans humor precis!) så uppträdde min systers gamla bekant med den
här sången. Hon gjorde det så otroligt bra. Det var nog inte många ögon som var torra i kyrksalen då kan jag tala om. Enligt vår Bestman hade till och med prästen i tår i ögonvrån. Jag grät också en skvätt och Maken och jag delade därefter samma näsduk.
 |
| Prästen Emma välsignar oss. |
 |
| Det viskas hemligheter vid altaret. |
Och så var vi gifta. Så stort omtumlande och underbart. Under ett regn av såpbubblor och ris kom vi sen ut ur kyrkan. Jag hade faktiskt ris i klänningen ännu då jag tog den av mig på hotellrummet....
Vår vigselbil, som tillhör Makens gudfars familj. En Mercedes från 50-talet. Så fin. Puss på trappan under regn av ris och såpbubblor. Man kan riktigt se en stor risnäve komma flygande mot min frisyr...
 |
| Sveaborg är nog ett så vackert och stämningsfullt ställe att gifta sig på. |
Härliga bilder! Alltså din klänning är ju helt för fantastisk! Var köpte du den? Så man får lite tips för framtiden ;)
SvaraRaderaTackar! Klänningen är från Lavem på Mannerheimvägen, mitt emot Kisis. Där fick vi superbra service fast vi inte bokat tid och alla justeringar etc fungerade perfekt. Jag rekommenderar starkt med tanke på framtiden ;-)
Raderajätte fin klänning
SvaraRaderaTusen tack! Jag var så supernöjd med den :)
RaderaAlltså du är ju bara för fin Hanna! (:
SvaraRaderaTack, så snäll du är!
RaderaDu har helt rätt i att jag inte ansåg att en far ger över sin självständiga dotter åt en annan karl. Däremot var nog mitt öga fuktigt första gången då ni kom in tillsammans. Under sången var det mer än fuktigt. VACKERT! Och tur att det inte var det under talet. Då vi "övade" med mamma bölade jag riktigt ordentligt.
SvaraRaderaPappa
Talet gick ju alldeles galant :) Det var säkert bra att ni övat.
RaderaVäldigt smart far du har. Jag skulle själv aldrig vilja bli överlämnad av min far, just för att jag är en självständig kvinna och jag finner det mycket gammalmodigt att man ska "ges från en man till en annan". tummen upp!
SvaraRaderaJag skall ge komplimangen vidare :) Han blir säkert glad av att höra detta...
RaderaGrattis ännu i efterskott, har läst på iPhonen via Google Reader men krångligt att kommentera via den. Vi "sågs" också före vigseln, det enda rätta för oss, det är ju ändå ingen som lugnar ner mig lika bra som min man :)
SvaraRaderaTack! Först tänkte jag att det skulle vara "konstigt" att jag inte kommer in med Pappa, men nu efteråt är jag nog såå glad att vi gjorde det på detta "moderna" sätt :)
Radera