Gah! om exakt en månad blir jag 25 år gammal. Tjugofem. Närmare trettio än tjugo. Hjälp hjälp! 25 har för mig alltid på något sätt varit en viktig milstolpe (eller jag har iaf alltid inbillat mig det). Det är åldern då jag vill vara "vuxen". Bli klar senast då. Veta vad jag vill. Och så har jag alltid tänkt att jag vill ha mitt första barn som 25. Nå det ser nu inte riktigt ut att hända ännu. Fart försvinner åren? Hur kan allt bara gå så fort?
Det här är vad jag borde intala mig för att inte ålderskrisa alltför mycket..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar