tisdag 23 april 2013

Att lämna sin bebis

Nu på veckoslutet tog vi återigen ett stort steg i vår karriär som föräldrar. Hubbe var nämligen för första gången utan både sin Mamma och Pappa. Dock bara för en dryg timme, men ändå! Jag var på överraskningsbrunch för en kompis och Maken måste gå och vinna sina brorsor och sin pappa i familjens badmintonturnering. Så svärmor var hemma hos oss och vaktade Hubbe. Jag måste nog erkänna att det kändes lite konstigt och skrämmande. Även om jag innerst inne visste att det går bra och jag själv bara var ca. 15 minuter bort om det skulle ha blivit kris. Han är ju ändå bara 8 veckor gammal ännu. Men det är säkert bra att börja så här lite försiktigt och rätt tidigt så att det inte sen känns så dramatiskt att lämna honom för en hel kväll sen senare. Jag kan också tänka mig att det blir svårare att lämna sin bebis när hen är lite större om man inte alls varit ifrån varandra tidigare. Nästa gång Hubbe skall barnvaktas av utomstående blir när jag skall gå på min julklapps-spatreatment, med tillhörande barnvaktning, som jag fick av mina systrar. Det kommer säkerligen att gå fantastiskt bra det också. 
Helst av allt vill man ju bara gosa och snusa på sin bebis hela tiden, inte alls lämna den med främmande....
Hur tidigt har ni lämnat era små guldklimpar med någon annan?!

16 kommentarer:

  1. Jag vill minnas att det var ungefär vid samma ålder, kanske några veckor senare, då min mamma började komma och sköta Agnes en timme i veckan då vi har bastutid. Vi befann oss alltså alldeles i närheten men fick ändå en stund för oss själva och öva på att lämna över ansvaret. Det var en perfekt mjukstart för oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Perfekt att börja på det där sättet. Och när det är en gång i veckan så vänjer man sig snabbt också :)

      Radera
  2. När barnet var ca två månader, var omständigheterna sådana att barnet ett par halva dagar måste skötas av barnvakt utanför familjen. Bra gick det för alla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra går det ju, det känns bara så fel på något sätt....

      Radera
    2. Det var nog mera rätt att bebisen var hemma med främmande barnvakt än med min man på kundmöte eller med mig på sjukhuspoliklinik etc., men jo jag förstår att det i normala fall kan kännas fel. Annars har ju barnet varit med någon annan tre gånger och då sammanlagt bara ca 10 timmar under sitt första år, då vi inte riktigt har någon vi täcks besvära.

      Radera
    3. Skulle jag behöva någon vård så skulle nog inte heller Maken kanske vara ledig från sitt jobb, så jag förstår dej precis! Och nu på veckoslutet var det också genast klart att vi skulle lämna Hubbe en stund. Vi hade ju ingendera något livsviktigt program men ville göra det ändå. En halv dag skulle säkerligen ha gått lika bra som en och en halv timme :)

      Och jag tror faktiskt inte att våra barnvakter ser det som besvär att ställa upp... eller jag hoppas inte det åtminstone :) Kanske ni också bara modigt borde våga fråga om ni skulle vilja ha mer hjälp?! De flesta tycker ju nog att det är trevligt att kunna hjälpa till.

      Radera
  3. Mommo kom för att gå ut på promenad med sonen när han var en månad och en dag gammal. De var ute i ungefär två timmar, och jag gick som på nålar hela tiden. Det gick förstås hur bra som helst, för honom spelade det ingen roll vem som skuffade på vagnen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vår Hubbe sover också alltid i vagnen, det har ingen skillnad vart man går eller vem som skuffar :)

      Radera
  4. Mormor barnvakta dottern en kväll 3 timmar när hon var 3 v gammal, dottern alltså ;) Bra gick det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra går det ju! Mor- och farföräldrar är nog bra att ha :)

      Radera
  5. Jag undrar om det inte var så att Leon bara var ca 3 veckor när jag lämnade honom hos min mammas och själv for iväg till grannstaten på loppis i några timmar. :) så länge det är min mamma eller hennes syster, så är jag lugn, men inte tror jag att jag skulle överlåta ansvaret åt någon annan... Inte ens svärmor (hon är äldre än min egen Mommo, så hon vill inte heller sköta så länge han är så här liten).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle nog våga lämna Hubbe med alla våra föräldrar, både mina och Makens. Mina systrar och Makens bröder är nog också garanterat pålitliga barnvakter. De tycker ju alla nästan lika mycket om honom som vi gör så man vet att de tar hand om honom nästan minst lika bra också :)

      Radera
  6. Jag tror Bouncy var just två mån. då mina föräldrar vaktade henne en kväll och nattade henne, så hon sov när vi kom hem. I ganska tidigt skede gick mina föräldrar på promenad med henne så jag fick sova lite. Sen har det varit skönt att kunna kalla in dem som hjälp när jag t.ex. hamnade fara till veterinär med Martti osv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eftersom Hubbe är rätt lätt att natta så tror jag nog att det också skulle gå bra. Jag är också så glad att vi har våra familjer nära så att man lätt kan få hjälp med barnvaktning då det behövs :)

      Radera
  7. Det är bara att tajma dina ärenden mm till strax efter jobbet så kommer jäg gärna dit en sväng. Mor din är ändå på jobb eller nåt möte ... ...

    Pappa

    SvaraRadera
  8. Jag tror att Viggo var ungefär 5 veckor när svärmor vaktade honom så att jag skulle få "gå i lugn och ro i stan"... Det var nog den snabbaste shoppingturen jag någonsin gjort. På en timme hade jag varit in i alla affärer + storhandlat mat. Och Viggo hade sovit precis hela tiden. Förra veckoslutet när vi var på bröllop lämnade vi honom hos min mamma och mina systrar på eftermiddagen. Till kvällen körde dom hem honom och nattade honom i egen säng. Det gick riktigt bra för både mig och Viggo ;)

    SvaraRadera