Två dagar och sen är min Fästman hemma igen. I hela åtta veckor har han varit borta. Själv hann han faktiskt bo bara tre veckor i nya lägenheten innan han for iväg. Så i åtta veckor har jag bott själv. Undrar hur många dagar det bara är kiva att ha honom hemma igen innan jag börjar längta efter lite ensamhet igen... Nå nä! Men jag har nog vant mig vid att bo ensam ganska bra, ingen klagar på mitt rådd, ingen vill titta på fotboll på tv:n och ingen duschar i hundra timmar på morgonen när man har brottom. Det enda jag inte gillar är att laga mat när man är ensam. Så omotiverande och tråkigt. Så det skall bli roligt. Att laga mat till Fästmannen och mig, skall laga en massa masterchefmat. Inte bara äta avokado, sallad och knackisar för man inte orkar laga någon varm ordentlig mat. Och sen blir det ju nog roligt att ha någon att dela vardagen med igen. För det är ju nog något speciellt. Att vänta på någon, eller att någon väntar på en. Någon att berätta om sin dag åt.
Åh, det blir nog kiva att få hem honom igen. Jag rekommenderar nästan lite tid ifrån varandra. Det gör nog gott för förhållandet ändå. Man lär sig att uppskatta varandra på ett annat sätt när man inte hela tiden är tillsammans.
En god vän till mig sade en gång om det där att var ifrån varandra:
SvaraRadera"Fördelen med det är att man håller äktenskapet [i ditt fall förhållandet än så länge] fräscht.