När jag nyss var ute på lenk så tappade jag faktiskt andan och blev alldeles tårögd, och inte pga min hujsiga hastighet och dåliga kondis. Nej, det var för att det var så sagolikt vackert där ute. Alldeles spegelblankt hav. Glittrande frost i gräset och på löven. Himlen alldeles molnfri och med ett ljus som gjorde den nästan alldeles vit. Solen gassar och värmer upp de kalla luften. Helt fantastiskt alltså. Alla måste gå ut idag, om ni bara har möjligheten. Det kommer inte många sådana här dagar per år.
Sen blir ju inte dagen sämre av att jag om några timmar skall till flygfältet för att möta min Fästman!
En helt slående vacker gryning. Jag beundrade den helt andlöst. Dessutom var fullmånen i morse helt otrolig. Lyckliga stunder att ta vara på.
SvaraRadera