Tvåan

Min otroliga trötthet denna höst har faktiskt också haft en helt naturlig orsak... I min mage gror nämligen en liten tvåa. Jepp, i slutet på våren skall Hubbe alltså förhoppningsvis bli storebror. Det känns så stort och fint att våra lilla familj skall utökas till fyra personer. Tänk, jag skall bli tvåbarnsmamma?! Så stort.

Precis som vid början av den förra graviditeten har jag mått rätt så illa. Veckorna 7-12 var absolut värst. Frukost har varit stört på omöjligt att äta, kaffe kan jag absolut inte dricka och spytt har jag gjort lite nu som då. Som tur har de senaste tre veckorna känts lite lättare och jag mår bara lite illa emellanåt, inte typ konstant dygnet runt längre. Just nu är jag inne i vecka 18 (hjälp så fort det går!).

Magen började puta redan vid vecka 10, så betydligt tidigare än med Hubbe. Men så brukar det väl vara då man varit preggo tidigare. Annars har jag mått rätt samma som under den förra graviditeten, vad jag nu kommer ihåg åtminstone. Trött, trött, trött och illa, illa, illamående, men samtidigt så väldigt glad, lycklig och förväntansfull!

Hm, det kan hända att jag borde ha strukit blusen i morse, men näää..... En liten kula putar i alla fall där under nuförtiden. Och den börjar allt mer likna en gravidmage istället för att folk bara tror att jag ätit lite väl mycket bulla i höst....