Överkänsligheten

Alltså jag blir lite nojig av att vara gravid så här på slutrakan. Jag liksom överanalyserar och lyssnar på min kropp lite för mycket. Är det något på gång? Har det känts så här tidigare? Hur känns "riktiga" sammandragningar och inte övningssammandragningar?! Hur vet man att det är på gång? Inte för att jag ens tror att babyn kommer komma ännu, men ändå. Varenda liten värk eller känning någonstans får mig att fundera, analysera och till och med googla. 

Jag går igenom förlossningsscenarion i huvudet flera gånger per dag. Kommer det starta med vattenavgång? Eller med värkar? Börjar den på natten eller på dagen? På en vardag eller på ett veckoslut? När jag är ensam eller med Hubbe och/eller Maken? Kommer det gå snabbt eller ta flera dygn? Så många frågor och inga svar. Och inget kan jag göra för att få svaren heller. Minst sagt frustrerande emellanåt. Igår kväll hade jag rejält ont i bäckenet, utan att jag för den skull gått eller rört på mig något extra mycket under dagen. Genast börjar jag undra om det kan betyda något. Ett par eftermiddagar har jag också känt av ryggen en aning. Och det vet ju alla att förlossning och ryggont ofta hör ihop. Men å andra sidan kanske min ryggont bara är en del av graviditeten i det här skedet. Inte så konstigt att man får ont i ryggen om man har en trekilos kula på magen utan att ha några magmuskler att bära ryggen med... 

Jag skall försöka chilla lite mer. Inte överanalysera varenda känning, men det är så svårt. Mest tror jag det beror på att jag helt inte vill föda ännu! Min syster gifter sig nämligen nästa fredag och jag vill ju väldigt gärna vara med på bröllopet. Så helst ingen baby innan dess. Kanske jag kan bli lugn igen sen efter det. Och kanske när jag sen slappnar av så sätter det igång något....

Instabild från förra veckan. Är det kanske en av dom sista bilderna på magen?! Eller kommer jag ännu få fota den i flera veckor. Ovissheten gör mig NOJIG!!!