tisdag 23 juni 2015

Postpreggokroppen

Det är mindre än en månad sedan Lillasyster föddes. Men jag måste erkänna att jag redan funderar och längtar efter att få börja kämpa för att få tillbaka kroppen igen på allvar. Under de två första veckorna försvann redan tio kilo. Så bara två kilo kvar till startvikten nu. Men eftersom startvikten vid denna graviditet var nästan fem kilo mer än då jag blev gravid med Hubbe så vill jag nog gärna bli av med lite mer än bara graviditetskilona. Nu under sommaren tänker jag dock ta det lugnt. Försöka att inte äta onödigt ohälsosamt, men inte heller förbjuda mig själv att äta glass eller blåbärspaj. Jag har också redan börjat med magmuskelövningar med MammaMage-appen. Den verkar bra och börjar lugnt med bara fem övningar per dag, så det hinner och orkar man med varje dag! Efter min eftergranskning om två veckor kanske jag vågar mej ut på en lite lättare springtur också. Kanske lite youtube-jumppa också! Det finns säkert något pass menat för nyblivna mammor. När hösten sen börjar skall jag bli medlem i ett gym för första gången i mitt liv är det tänkt. Hoppas hoppas tiden och orken också räcker till för minst ett par pass i veckan sedan.  

Det är inte så att jag alls stressar över, eller vantrivs med min kropp. Jag är otroligt stolt över den och i synnerhet över vad den åstadkommit. Det är bara så skönt att kunna röra på sig igen efter månader med foglossning och obekvämlighet! Och så känner jag redan av ont i ryggen, troligen på grund av typ obefintliga magmuskler och så vill jag ju inte ha det. Nej, jag vill bli stark, pigg och ha bra kondition igen. Emellan graviditeterna tror jag att min inspirationsbrist för min form till stor del berodde på att jag hela tiden tänkte att jag ändå snart blir gravid igen och så är man tillbaks på noll. Vilket ju inte stämmer, men så tänkte jag ändå. Men nu planeras det sannerligen inte några graviditeter igen på en lååång stund så ja har absolut inga ursäkter! Men månne det inte skall bli fason på kroppen så småningom. Jag tänker beach 2016 så bråttom behöver jag ju inte ha. 
Tack kroppen för att du är så bra på att vara gravid och föda barn. Tack för att du producerar mjölk som Lillasyster kan växa av. Tack för att jag nu kan röra mej som vanligt igen och jobba för att bli stark och pustfri så småninom!

12 kommentarer:

  1. MammaMage blev mitt första app-köp, så no pressure men nu hoppas jag att det var värt det ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jag tycker iaf den verkar bra hittills. Fast jag är nog ännu på nivå ett :) Vad tycker du då?!

      Radera
  2. Kolla om drt finns bailamama-jumppa nånstas i er närhet! Rekommenderar! De fokuserar mycket på bäckenbottens musklerna och de andra inre musklerna vi dom mammor kanske lättare glömmer bort :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset! Mamma bootcamp skall det visst finnas alldeles här nära iaf och det är säkert lite liknande tror jag!?

      Radera
  3. Skönt att få komma igång sådär smått men precis som du säger så finns det ingen orsak att stressa fram något. Efter två barn är jag nu i mitt livs form - men då är minstingen snart 3 år så det har tagit en tid. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grattis till livsformen, du är supersnygg på alla bilder jag ser dej på! Så då finns det väl hopp också för mig, hurra!

      Radera
  4. Jag testade också mammamage en stund, men sen blev det ju också :D Angående springning har jag hört att man borde vänta minst ett halvt år men råkade in på den här ratata-bloggen som hade liiiite mera pessimistisk syn: http://tessii.ratata.fi/blogg/article-49268-389998 hoppsansa liksom. Gyllene medelvägen kanske? Jag är ju sen mammaledig under vintern så jag undrar hur det ska gå med min form, man vill kanske inte helt genast ta sig ut i novemberrusket med en bebis...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj oj! Nå kanske jag väntar tills hösten för springtur då åtminstone. Om jag kniper duktigt fram tills dess är det kanske okej?!

      Radera
  5. Jag går på mamma Boot Camp med Tessi (vars blogg just refererades) o hon sade minst två år tills springa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Två år känns nog lite överdrivet tycker jag?! Om man får bäckenmusklerna i skick före det så kan jag inte tänka mej att det är så farligt. Men kanske jag måste börja med lite annat först iaf. Och Mamma Boot camp har jag också funderat på! Det finns en grupp här vid oss också :)

      Radera
  6. Skulle också rekommendera att träna aktivt ett halvår åtminstone före löpning/ mamma mage och Olgas bok är bra. Det är så mycket som händer i kroppen under graviditet och det kan kännas jätte bra till först. Löpte nästan direkt efter efterundersökningen med vår andra men jag fick bita i det sura äpplet ett halvår efter. Fast jag tränade med henne i magen nästan ända tills hon var ute. Du vinner på att köra mamma träning och promenader. Bättre resultat och starkare kropp. Men jag vet känslan, när man vill så mycket. Njuta ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipsen. Ingen springtur då ännu tydligen. Tur man har en blogg :) Med Hubbe i magen tränade jag också en del, men nu denna gång nästan inget alls. Så det blir att starta från noll :/ Så kanske ännu mer skäl att ta det lite försiktigt också....

      Radera