Jag är ensamstående mor denna vecka. Maken är utomlands på jobb så jag håller ställningarna helt själv. Och eftersom jag helt tydligt inte litar på att jag skulle klara av en nästan två-åring så har jag tagit ledigt två av dagarna och är enbart idag på jobb. Dessutom ställer världens snällaste Svärmor/Farmor upp och hämtar Hubbe på dagis. Så jag behövde bara sköta lämnandet idag. Men denna vecka är nog lite av ett wake-up call. Alltså hur klarar ensamstående föräldrar av det?! Ekonomiskt, tidsmässigt, jobbmässigt?! Alltså det går ju inte ihop. Man måste ju känna sig otillräcklig och ha dåligt samvete konstant. Jag är så tacksam över alla hjälp vi får av familjen och det känns som att vi klarat försa hösten med vardagsrumba riktigt bra. Men ensam skulle det aldrig gå känns det som. Tur att jag kunde utnyttja mina lediga dagar nu under början av veckan och en stor eloge till alla ensamstående där ute!
Hubbe har förstås haft en dålig natt i natt dessutom, just natten till den enda dagen då vi skulle upp tidigt för dagis och jobb. Vaknat säkert minst 73 gånger. Så fort jag gått in till honom har han nog blvit lugn och lagt ner sig igen, så inte vet jag vad som felat. Men jag är åtminstone trött idag! Lyxfrukost med jordgubbar, blåbär och kokos hjälpte lite. Samt en stor latte när jag kom till jobbet.
 |
| Efter att min iphone åkte några varv i tvättmaskinen så har kameran tappat sitt fokus har jag märkt :/ Så de urusla mobilbilderna är nu ännu sämre... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar