Innan jag fick barn satte jag ner en rätt stor del av min tid på självutveckling. Jag funderade mycket över hurudan jag är, hurudan jag vill vara, hur jag vill upplevas, varför jag beter mig på ett visst sätt och så vidare. Jag har läst flera böcker om självutveckling som har kommit att påverka mig massor. Min absoluta favorit är "Don't sweat the small stuff" av Richard Carlson. Men jag gillade också t.ex. Mia Törnbloms böcker om Självkänsla samt klassikern "Men are from Venus, Men from Mars"
Jag vill vara den bästa versionen av mig själv. Jag vill vara lycklig, harmonisk, snäll och förstående. En person som ger energi istället för att ta. Som inte slösar bort min egen, begränsade mängd, energi på onödiga saker som ilska, irritation och bråk. För att lyckas vara det måste jag hela tiden påminna mig själv att komma ihåg att vara tacksam och nöjd med vad jag har. När man hela tiden funderar på hur man mår så mår man oftast bättre. Eller så är det i alla fall för mig.
Sen Hubbe föddes har jag dock inte haft tid för självreflektion på samma sätt som innan. Annat har helt enkelt prioriterats. Självreflektionen har fått bli, och det märker jag av. Jag är inte lika harmonisk när jag inte har tid att fundera över vad som får mig att må bra och hur jag kan vara mitt bästa jag. Men det skall jag försöka ändra på nu. Jag vill utvecklas och reflektera över hurudan jag är! Jag vill leva mer i nuet, vara tacksam varje dag och inte hetsa upp mig för småsaker som i det stora hela inte betyder något. Inte för att jag nu skulle vara hemskt oharmonisk eller stressad nu heller, men jag känner att jag själv lite lämnats bort emellanåt och att jag mådde ännu bättre när jag fokuserade på att utveckla mig själv mer.
Mitt första steg tillbaka till mer självutveckling i vardagen är att börja läsa mer självhjälpsböcker igen. De peppar ju något oerhört. Överst på min lista står "The Secret" som redan är en klassiker inom genren. Nu funderar jag bara på om jag vill köpa den som egen eller om det räcker att låna på bibban... Sen skulle jag väldigt gärna gå hos någon livscoach eller liknande. Tror det skulle vara så givande. Tyvärr finns det inte riktigt budget för det just nu, men kanske en dag. Eller om ni känner någon som behöver coach-provkaniner så ropa hepp!
Jag funderar allt för sällan på min person, men desto mer på vad jag vill ha ut av mitt liv. Ju mer jag har tänkt på det desto mer kommer jag fram till att jag gillar mitt ibland flummiga frilansliv när jag själv bestämmer över min tid. Det betyder inte alltid att jag jobbar mindre än någon med "vanligt" jobb, men åtminstone får jag själv bestämma över vad jag gör. :)
SvaraRaderaLåter klokt tycker jag. Och jag tror att jag också skulle gilla att vara frilans, tyvärr är det inte helt lätt i min branch, haha!
RaderaJag tycker jag har svårare att leva i nuet om jag funderar väldigt mycket över mig själv. Men det beror väl på hur man funderar.. det var inte så mycket självutveckling som grubbel i mitt fall :)
SvaraRaderaJag har i många år satsat på att vara mera självisk och samtidigt mera uppmärksam på andra. Vilket kanske kan låta galet, men det handlar allt om att vara mera i nuet, mera spontan, mera äkta, och bättre på att dra gränser.
Som 20-nånting-åring var jag mycket mera drömmande och i mina egna tankar - och samtidigt för mesig och snäll. Liksom lullade omkring och försökte tänka på hurdan jag är och vad jag vill jobba med utan att komma nånstans för jag bara fastnade i ngtslag mesigt och uppgivet grubbel.
Ja det är stor skillnad på grubbel och självutveckling. Jag funderar kanske mer över hur jag vill bete mig mot andra och reagera i olika situationer än som grubbel över vem jag är. Jag tycker själviskhet och uppmärksamhet mot andra absolut kan gå hand i hand! Och tänk att det kan vara så svårt att leva i nuet. Men precis som du tycker jag det blir bättre hela tiden! Det verkar ju som att man faktiskt lär sig något om sej själv och livet med åren...
RaderaJag hade en period då jag funderade mycket på självutveckling. Gick kurser o läste självhjälpsböcker mm. En mycket jobbig men givande period med andra ord.Detta pågick i ca 5 år. Nu har jag en period då jag inte funderar så mycket kring detta. Jag lever i nuet och skördar frukten av den lärorika period jag gick genom.
SvaraRadera