måndag 17 augusti 2015

Jag är igång!

Wihuu! Jag gjorde det. Tog mej ut på en första springtur på nästan ett år vill säga. Jag struntar nu i vissa rekommendationer som påstår att man inte skall springa på 6 månader efter förlossningen och lyssnar på min kropp istället. Och det kändes bra! Tungt, men bra. Jag sprang varken långt eller snabbt men jag sprang åtminstone. 3,5 km på 28 minuter blev det. Och det kändes just passligt. Sakta men säkert tänker jag börja öka takten och kilometerna. Jag är så pepp. Och eftersom jag kommit ihåg att knipa varenda dag efter att Lillasyster föddes så känns det som att bäckenbottenmusklerna också är redo för att springa. Knipa och magträna skall jag ännu göra nu innan jag hoppar i duschen har jag tänkt. Jag hoppas innerligt att Lillasyster har en mindre skrikig dag imorgon, för det enda som får henne nöjd om hon är riktigt gnällig, är squats och det kommer jag garanterat inte att kunna göra imorgon, haha!
Jag måste lägga ett filter över bilden, jag såg så svettig och röd ut annars, haha. Så skönt att vara igång igen. 

3 kommentarer:

  1. Fint Hanna! Att lyssna på sin kropp kan aldrig vara fel! Kom ihåg att belöna dig själv med något lyxigt också ibland mellan träningspass och barnskötsel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just så tänker jag också :) Och just nu känns det redan lyxigt att smita iväg på en lenk, haha. Och så njuter jag en massa då Lillasyster sover länge de dagar Hubbe är på dagis. Pyssel och egentid hemma är härligt och det räcker gott och väl just nu känner jag. Träningspass och barnskötsel är ju härligt det med :)

      Radera